Hoppa till sidans innehåll

Föräldrars relation till idrottsutövande barn


Av Thor-Björn Bergman

Stötta eller stjälpa?


Tyvärr är det faktiskt så att föräldrarna till idrottsutövande juniorer ofta kan vara det största hindret till att barnet når en topposition inom sin idrott.

 

Nervositet, flyktreaktioner, aggression, prestationsrädsla, bristande motivation och protestreaktioner kan ofta vara orsakat av personer i spelarens omgivning som medvetet eller omedvetet ställer för stora krav.

 

Naturligtvis finns det inga föräldrar som medvetet åsamkar sina barn detta och därför är det mycket viktigt att redan i spelarens unga år informera föräldrarna om metodik, träningsinnehåll, hur mentala känslor och tankar påverkar spelarens prestationsförmåga,

vilka behov som föreligger för att barnet skall få en optimal utveckling samt även informera om hur idealföräldrarna till lyckosamma

junior ser ut.

 

Föräldrars möjlighet att påverka
De viktigaste faktorerna när det gäller föräldrarnas möjlighet att påverka sitt barns förutsättning och förmåga att nå framgångar inom exempelvis tennis ligger nästan uteslutande på det mentala planet.

 

Det som har påverkat och kommer att påverka detta plan är dels uppväxtmiljö och uppfostran dels på det sätt föräldrarna relationsmässigt möter sitt barns tennisutövande.

 

Ju äldre barnet blir och ju större spelmässigt motstånd barnet möter desto viktigare faktor blir det mentala tillståndet. När barnet kommer upp i tonåren utvecklas också barnets förmåga att mentalt värdera faktorer som relationer, attityder och känslor och sätta dessa i relation till sin egen situation.

 

Om man mentalt jämför 10 ungdomar i åldern 16-17 år med samma tekniska och fysiska förutsättningar så ser man nästan direkt vilka av dessa som kommer att bli framgångsrika i sitt tennisutövande. Här är det inte frågan om teknik och fysik d v s hur hårt man slår, vilka man vinner över i träningsmatcher, om man har en enorm bollkänsla eller en bra fysik utan här handlar det uteslutande om faktorer som exempelvis trygghet, glädje, självförtroende och vilja.

 

Naturligtvis kan man med hjälp av träning förbättra även desa faktorer men ju senare i livet man vidtar åtgärder desto större arbete ligger framför för att man skall nå ett positivt resultat.

 

Maslows behovstrappa


En känd forskare inom beteendevetenskap, Maslow, konstruerade för länge sedan en behovstrappa. Maslow menade att ifall en människa skall kunna leva i harmoni med sig själv och bli framgångsrik samt prestera maximalt så måste man uppfylla en nivå av behov innan man kan gå vidare och ta steget fullt ut till att försöka fylla nästa behov.

 

Ifall man trots allt försöker att kliva upp ett steg utan att ha fyllt föregående behov så är risken stor att man misslyckas med det som man företar sig eller att man inte kan göra en lyckad insats.

 

Längst ner på behovstrappan finns de fysiologiska behoven vilket innebär människans naturella behov i form av mat, vatten, sex etc. För ett barn gäller även behovet av lek, upptäckter, fysisk aktivitet och glädje.

 

Nästa behovsnivå är säkerhetsbehoven som består av trygghet i form av arbete, bostad, lön, eget rum etc.

 

Trappsteg 3 handlar om en människas behov av mänsklig kontakt vilket innebär att man har vänner, familj, make/maka, pojk/flickvän etc. För ett barn gäller även att man har bra relation med både pappa och mamma, att man är älskad för den man är och att barnet har vuxna positiva förebilder.

 

Nästa trappsteg visar på behoven av uppskattning och status, att någon tycker om det man gör och att man lyckas här i livet.

 

Det sista trappsteget handlar om behovet av självförverkligande, d v s möjligheten att utöva sin hobby, att kunna ägna sig åt sport och idrott eller andra intressen vid sidan om det dagliga arbetet eller skolgången.

För en inbiten junior vars liv kretsar kring tennis, idoler och framgångsdrömmar, finns många påverkande faktorer under vandringen uppför trappan.

Ifall ett trappstegsbehov inte är helt täckt och barnet ändå tar klivet upp till nästa trappsteg så kommer barnet förr eller senare att stöta på problem.

Vi ska titta på hur Maslows behovstrappa ser ut för en tennisspelande junior i åldern 11-16 år och vilka faktorer som kan påverka utvecklingen negativt. 

 

En tennisspelares behovstrappa


Längst ner på behovstrappan finns de fysiologiska behoven i form av mat, vatten och så småningom även behovet av sex. För en tennisspelande junior gäller även i hög grad behovet av lek, att prova på nya saker, nya upptäckter, fysisk aktivitet och glädje.

 

Nästa behovsnivå är säkerhetsbehoven som består av trygghet i form av ett harmoniskt hem, månadspeng, eget rum, prylar som kompisarna har etc.

 

Trappsteg 3 handlar om en juniors behov av mänsklig kontakt vilket innebär att man har kompisar, trygga familjeförhållanden, pojk/flickvän, etc.

För ett barn gäller även att man har bra relation med både pappa och mamma, att man är älskad för den man är och att barnet har vuxna positiva förebilder.

 

Nästa trappsteg visar på behoven av uppskattning och status, att någon tycker om det man gör och att man lyckas här i livet. Som tennisspelande junior är det naturligtvis viktigt att människor i omgivningen berömmer och visar sin uppskattning när man är framgångsrik. Men ändå viktigare är att man får

stöttning och uppmuntran även i negativa situationer såsom förluster, misslyckanden och fiaskon. Det är i dessa situationer som behovet av uppskattning och stöttning är som allra störst.

 

Det sista trappsteget handlar om behovet av självförverkligande, d v s möjligheten att utöva sin hobby, att kunna ägna sig åt sport och idrott eller andra intressen vid sidan om det dagliga arbetet eller skolgången. Här handlar det om helhjärtade insatser som bygger på glädje, harmoni och självförtroende.


Ifall den tennisspelande junioren upplever sig trygg och harmonisk på dom tidigare 4 trappstegen så är de mentala förutsättningarna avsevärt mycket bättre

för att junioren skall kunna bli framgångsrik inom tennisen. Som alla vet så är dock de mentala förutsättningarna bara en viktig faktor.

 

Viktiga faktorer - Trappsteg 1


Längst ner på behovstrappan finns de fysiologiska behoven i form av mat, vatten och så småningom om även behovet av sex.För en tennisspelande junior gäller även i hög grad behovet av lek, att prova på nya saker, nya upptäckter, fysisk aktivitet och glädje.

 

Det som kan påverka denna nivå till att inte bli helt uppfyllt kan vara onormala matvanor (för mycket eller för lite mat) som leder till över- eller undervikt,

onormala sexuella förhållanden i form av sexuellt utnyttjande (Incest), för stora begränsningar av barnets lek - och rörelsebehov (föräldrarna kräver för mycket

tystnad och stillhet) som gör att barnet kanske till synes mognar fortare men där barnet i verkligheten mister en del av det naturliga beteendet.

 

När det gäller matvanor så finns det också andra nivåer i behovstrappan som kan vara orsaken till dessa.

 

Viktiga faktorer - Trappsteg 2
Nästa behovsnivå är säkerhetsbehoven som består av trygghet i form av ett harmoniskt hem, månadspeng, eget rum, prylar som kompisarna har etc.

 

Det som kan påverka denna nivå till att inte bli helt uppfyllt kan vara otrygga familjeförhållanden (skilsmässor, familjebråk, droger, misshandel etc)

eller för en vuxen till synes småsaker som exempelvis en jämförelsevis för liten månadspeng, krav att dela rum med småsyskon, att inte låta barnet få

en ny cykel när alla kompisar har fått det etc.

 

Även faktorer som "bortskämdhet" påverkar barnet negativt, ifall barnet alltid får nya racketar, kläder och prylar utan några som helst krav, så kan

detta också ge en oharmonisk situation.

 

Viktiga faktorer - Trappsteg 3


Trappsteg 3 handlar om en juniors behov av mänsklig kontakt vilket innebär att man har kompisar, trygga familjeförhållanden, pojk/flickvän etc.

För ett barn gäller även att man har bra relation med både pappa och mamma, att man är älskad för den man är och att barnet har vuxna positiva förebilder.

 

Det är ofta under detta behov som de största orsakerna till en negativ idrottsutveckling ligger. Dåliga föräldrarrelationer ger otrygghet och samtidigt mental svaghet som påverkar idrottsprestationer mycket negativt.


Men den kanske största boven är att föräldrarna utsätter barnet för förväntningar, prestationskrav samt resultat - och rankingfixerande attityder som direkt och utan pardon påverkar prestationen inte bara negativt utan rent av katastrofalt. En stor svårighet inom detta område är att göra föräldrarna medvetna om sina attityder och sitt uppträdande.

 

De flesta föräldrar nekar alldeles bestämt och skulle aldrig erkänna att dem utsätter eller att dem någonsin skulle utsätta sitt barn för press eller tryck av förväntningar men ändå upplever barnet detta mycket starkt. Ofta är det också svårt att få barnet att erkänna att föräldrarna pressar dem eftersom man älskar sina föräldrar och inte vill riskera relationsstörningar.

 

En viss likhet finns faktiskt mellan incest-utnyttjade barns föräldrarattityder och barn som upplever prestationskrav och förväntningar från sina föräldrar.

Ditt ansikte är din själs spegel vilket innebär att föräldrars intensiva önskan om sitt barns framgång inom tennis ofta lyser igenom även om föräldern inte medvetet talar om detta.

 

Viktiga faktorer - Trappsteg 4


Nästa trappsteg visar på behoven av uppskattning och status, att någon tycker om det man gör och att man lyckas här i livet.

Som tennisspelande junior är det naturligtvis viktigt att människor i omgivningen berömmer och visar sin uppskattning när man är framgångsrik.

 

Men ändå viktigare är att man får stöttning och uppmuntran även i negativa situationer såsom förluster, misslyckanden och fiaskon.

Det är i dessa situationer som behovet av uppskattning och stöttning är som allra störst.

När vi talar om begreppet status så kan man tycka att detta endast gäller vuxna människor men så är definitivt inte fallet.

 

Detta gäller i hög grad även tennisutövande barn och ungdomar och gestaltar sig på två sätt, dels handlar det om karriärstatus d v s att vinna matcher

(särskilt mot klubb/teamkamrater), att förbättra positionen i rankingboken, att erhålla rankingpoäng, att vinna över kända spelare i turneringssammanhang etc.

 

Dels handlar det om prylstatus d v s att ha den senaste utrustningen, att ha de häftigaste kläderna, att få spelarkontrakt med tillverkare, att få sponsorer etc.

Både karriärstatusen och prylstatusen är viktigare faktorer än vad man brukar tro och detta gäller även i yngre år.

 

Som förälder är det viktigt att inte visa eventuellt besvikelse vid förlust utan att vid dessa tillfällen stötta barnen på ett positivt och konstruktivt sätt.

Ifall barnet möter en positiv attityd även vid misslyckanden så lär sig barnet att för att vinna måste man våga förlora.Dock är det viktigt att poängtera

att beröm och positiva kommentarer skall stå i propotion till prestationen.

 

Barnet upplever nämligen ofta situationen negativ ifall föräldrarna överdrivet berömmer en relativ dålig prestation. För att barnet skall bli harmoniskt

och uppleva sin roll som tennisspelare offensiv och självsäker så är det också viktigt att barnet ibland ges tillfälle att uppleva status och prestige.

 

Positiva förändringar i en löpande process kan vara utvecklande för en ung tennisspelare om förändringarna sker på rätt sätt och i rätt takt.

Med förändring avses åtgärder såsom exempelvis nya racketar, nya kläder, ny tennisväska, privatlektioner, träningsläger, ny utrustning etc.

 

Dessa positiva uppmuntringar kan ske någon gång per månad och behöver inte alls innebära stora kostnader. Det handlar inte om att varje gång ge sitt

barn ett nytt racket för 2.000 kronor utan ofta räcker det med småsaker såsom skaftlindor, en ny tröja, vibrationsdämpare, en privatlektion etc.

 

Dessa små uppmuntringar gör att barnet blir engagerat och inspirerat och känner att föräldrarna bryr sig om. Det bör dock poängteras att dessa

uppmuntringar inte enbart skall ges vid framgångar utan även som uppmuntran vid misslyckanden. Ifall föräldrar överdriver dessa positiva förändringar

och ger barnet mängder av prylar så sker en motsatt effekt med avtrubbning och motivationsbrist som följd.

 

Ifall barnet erhåller någon form av förändringar i en lagom takt och till ett ibland symboliskt värde så kan detta har en positiv effekt på barnets prestationsutveckling.

 

En positiv uppmuntran iform av ett par nya skor, en väska eller en privatlektion med en duktig tränare gör att barnet blir inspirerat och upplever en form

av tillfällig nytändning. Detta extra tillskott av engagemang räcker naturligtvis bara en begränsad tid, kanske upp till ett par veckor beroende på förändringens art,

och dalar sedan ner till normal nivå igen.

 

Om förändringarna kommer löpande med exempelvis 1 månads mellanrum så brukar den totala utvecklingen (prestationen) ökas i en högre takt. Ifall däremot

de positiva förändringarna kommer mycket ofta så avtar värdet och det extra engagemangstillskottet. Barnet upplever någon form av slentrian och får aldrig

känna den där viktiga lyckan av att vänta på något gott.

 

Barnets totala utveckling (prestation) sker i dessa fall inte alls lika snabbt som i föregående exempel. Ibland kan till och med utvecklingen stanna upp eller gå nedför.

 

Viktiga faktorer - Trappsteg 5


Det sista trappsteget handlar om behovet av självförverkligande, d v s möjligheten att utöva sin hobby, att kunna ägna sig åt sport och idrott eller andra intressen

vid sidan om det dagliga arbetet eller skolgången. Här handlar det om helhjärtade insatser som bygger på glädje, harmoni och självförtroende.

Ifall den tennisspelande junioren upplever sig trygg och harmonisk på dem tidigare 4 trappstegen så är de mentala förutsättningarna avsevärt mycket bättre för

att junioren skall kunna bli framgångsrik inom tennisen. Som alla vet så är dock de mentala förutsättningarna bara en viktig faktor för framgång. Fysik, kost,

teknik och attityder är andra viktiga delar som tillsammans bildar den plattform som ligger till grund för den framtida tenniskarriären.

 

Harmoni och glädje är dock faktorer som även positivt påverkar områden som fysik, teknik och attityder.

 

Tränarens målsättning


En tränares målsättning är att skapa en sån trygg och självständig tennisspelare som möjligt där tränaren på sikt skall sträva efter att göra sig oberoende.

För att en tennisspelare skall lyckas optimalt i sin utövning så är det ett krav att han/hon känner sig trygg och självständig i alla situationer och ju äldre tennisspelaren blir desto viktigare blir detta faktum.

 

Ett vanligt hinder i denna utvecklingsprocess är ofta föräldrarna där en del ständigt följer sina barn på både träning och tävling. Detta beteende kan vara bra vid barnets unga år och vid de första tävlingarna men kommer att påverka barnets prestation och framgång mycket negativt ifall det fortgår. Barnet kommer då att bli beroende av föräldrarnas närvaro och får svårigheter att frigöra sig när kraven på 100%-ig koncentration uppstår.

 

Naturligtvis skall föräldrarna visa intresse men bör inte närvara vid träning mer än någon enstaka gång och hålla sig lite på distans vid tävlingar och ibland helt avstå från att följa med som åskådare.

 

Det har också visat sig att barn, där en förälder också fungerar som tränare, generellt utvecklas långsammare än andra barn med samma förutsättningar.

 

Ett relativt säkert tecken på ett felaktigt trygghetsbehov är när det tennisspelande barnet ofta tittar upp mot läktaren för att möta sina föräldrars blickar mellan

bollarna i en match. Det kan vara normalt när barnet är mellan 10-13 år men ju längre detta beteende fortgår desto fler svårigheter kommer barnet att stöta på

under den fortsatta utvecklingen.

 

Idealprofil föräldrar
För att hitta en eftersträvbar idealprofil av ett tennisspelande barns föräldrar så jämförde vi föräldrarna till några av Sveriges bästa tennisspelare under de senaste fem åren.

 

Målsättningen var att hitta gemensamma nämnare som kunde ligga till grund till barnets framgångar. Naturligtvis grundar sig framgångarna till största delen på att barnen är talangfulla men om detta är uppfyllt så ligger ett stort ansvar på föräldrarna.

 

Följande faktorer visade sig vara i stort sett gemensamt för dessa föräldrar:

 

  • · Föräldrarna hade i de flesta fall inte spelat tennis själva. I en del fall förekom det att föräldrarna spelat endast på motionsnivå.

 

  • · Föräldrarna hade oftast koncentrerat sitt intresse på just idrottsutövningen och brydde sig egentligen inte om vilken sport barnet utövade.

 

  • · Föräldrarna lade sig mycket sällan i träning och prestationsnivå.

 

  • · Föräldrarna hade oftast inga krav och förväntningar på att barnet skulle nå framgång.

 

  • · Föräldrarna fanns ibland med och stöttade vid matcher men höll sig oftast undan.

 

  • · Hem- och familjeförhållandena var oftast bra med goda föräldrarrelationer.

 

  • · Föräldrarna hade inget större intresse av motståndare, ranking, poäng och turneringsval utan överlät detta ansvar till barnet och dess tränare.

 

  • · Föräldrarna behandlade sitt barn som den egentliga tennisexperten och försökte aldrig överglänsa barnet rent kunskapsmässigt.

 

  • · Föräldrarna uppmuntrade och stöttade barnet vid misslyckanden.

 

  • · Föräldrarna var frikostiga med tävlingsdeltagande och resor.

 

Skräckprofil föräldrar
Vi har också tittat på situationen för ett antal mycket duktiga tennisspelare som aldrig nått någon framgång trots enorma talanger. Följande faktorer visade sig vara i stort sett gemensamt för dessa barn:

 

  • · Omedveten eler medveten press från föräldrarna.

 

  • · Föräldrar eller syskon som lyckats eller misslyckats i egen elitsatsning.

 

  • · Dåliga familjeförhållanden.

 

  • · Föräldrarna hade en intensiv vilja och önskan om att barnet skulle nå framgång.

 

  • · Föräldrarna var för engagerade i barnets utövande.

 

  • · Föräldrarna förstod inte skillnaden mellan att stötta och att pressa.

 

Dessa faktorer orsakade symtom såsom nervositet, aggression, bristandesjälvförtroende, flyktreaktioner, prestationsrädsla, blockeringar och koncentrationssvårigheter.

 

Stötta och pressa
Vad är då skillnaden mellan att stötta och att pressa? Jo, att stötta någon innehåller inga skallkrav utan ger barnet frihet att lyckas eller misslyckas. Att pressa någon gör man däremot genom att använda uttryck eller värderingar som måste-bör-ska och detta medför ofta att barnet får ångest för konsekvenserna av att han inte klarar detta.

 

Uttryck som "Du ska vinna över Mats för han är mycket sämre än dig", "Du bör åtminstone gå till kvartsfinal i denna tävling" och "Du måste ta setet nu" innehåller alla kravet på prestation och ger inget utrymme för alternativa lösningar. Den vanligaste konsekvensen av dessa kommentarer blir att barnet får prestationsångest och spänner sig vilket oftast resulterar i en sämre prestation. Kommentarerna får alltså helt motsatt effekt än vad som var tänkt.

 

För att komma till rätta med dessa problem måste man göra föräldrarna och barnet medvetna om att barnet varken måste, borde eller skall göra något alls.

 

Tillsammans måste man ersätta tvångstänkandet med ett tänkande präglat av frihet. Hela situationen skulle bli betydligt bättre i fall barnet kände att han positivt ville, positivt tordes och positivt ansåg att han kunde vinna matchen. Vad det alltså är frågan om är att ersätta de kravfyllda orden måste-bör-ska med ord präglade av frihet som vill-törs-kan.

 

"Du kan vinna över Mats", "Du kan gå till kvartsfinal" och "Du kan ta setet nu" är uttryck som istället för krav ger barnet frihet att agera efter egen vilja.

 

Jämförelse två föräldrar
Vi har jämfört två föräldrar vars barn har samma tekniska och fysiska förutsättningar för att bli framgångsrika tennisspelare. Skillnaden är att den ena föräldern pressar och den andra stöttar sitt barn. Detta gestaltar sig genom följande attityder:

 

DAGEN FÖRE MATCHEN

Pressar

  • · Barnet ska vinna
  • · Kontrollerar statistik, ranking och poäng
  • · Stark förväntan och nervositet

Stöttar

  • · Ifall barnet gör sitt bästa kan han vinna
  • · Bryr sig inte om tidigare resultat
  • · Lugn och avslappnad

 

UNDER RESAN TILL MATCHEN

Pressar

  • · Går igenom taktik
  • · Diskuterar nästa omgång

Stöttar

  • · Avslappnad till lugn musik
  • · Pratar om skolan och kompisar

 

UNDER MATCHEN

Pressar

  • · Står hela tiden så barnet ser
  • · Antecknar bollar och resultat
  • · Lägger sig i domslut och uppträdande

Stöttar

  • · Går runt, tittar på andra matcher, fikar
  • · Läser kvällstidningen
  • · Överlåter domslut till spelarna

EFTER FÖRLUST

Pressar

  • · Dåligt spel, slarv, dålig motståndare
  • · Ställer in nästa veckas tävlingsdeltagande

 

Stöttar

  • · Bra spel, uppmuntrar, bra motståndare
  • · Komma igen i nästa veckas tävling

 

UNDER RESAN HEM

Pressar

  • · Sitter tyst och är sur

Stöttar

  • · Pratar om annat, berömmer positiva insatser

 

Detta är ett verkligt exempel som tyvärr är mycket vanligare än man tror och den fortsatta utveckling sker ofta på ett förutsägbart sätt. Så även i detta fall. Barnet vars föräldrar stöttade hamnade så småningom som nr 50 på världsrankingen, och barnet vars föräldrar pressade slutade efter två år helt och hållet att spela tennis.

 

Slutledning
Hur påverkar då alla dessa faktorer barnets prestation d v s fömågan och förutsättningen att bli en bra tennisspelare? Man kan utan tvekan säga att det är helt

avgörande ifall barnet skall nå framgång med sitt tennisutövande eller inte. Vad det alltså handlar om är barnets mentala status och här har föräldrarna en avgörande roll. Öppenhet och självkritik är bästa medicin som kan resultera i förändrade attityder.

 

LYCKA TILL!

 

VÄNERSBORGS TK

 

 




2004-02-25 08:35

 

Uppdaterad: 2012-01-18 21:58
Skribent: Peter Lindgren

sisu

 

Tennisshopen Vänersborg

 

 

 

 

Postadress:
Vänersborgs TK - Tennis
Brättevägen 9
46235 Vänersborg

Kontakt:
Tel: 0521-67338, +46521-19500 utebanor
Fax: 0521-19580
E-post: This is a mailto link

Se all info